Ornamentets bok : en samling stilfulla ornament fran alla konstperioder : Ч. 2
Бесплатно
Новинка
Основная коллекция
Издательство:
Год издания: 1900
Кол-во страниц: 161
Дополнительно
Вид издания:
Архивная литература
Артикул: 891482.01.99
Тематика:
ББК:
УДК:
ГРНТИ:
Скопировать запись
Фрагмент текстового слоя документа размещен для индексирующих роботов
PI. 50 ITÄblENSK RENÄSSANS. GLASMÂLNING R,.edan under gotiken hade man börjat afvika frân äldre tiders bruk att helt och hallet fylla fönsteröppningarna med färgadt glas. I stallet kommo under renässansperioden smärre glasmâlningar mot ofärgad botten, hvilka emellertid ofta erhöllo en infattning eller ett slags ramverk af utomordentlig rikedom. Med sina frân växt- och djurvärlden hämtade ornamentsmotiv, i hvilka människogestalten ofta drages in,' är detta prydliga ramverk ofta att anse som den egentliga hufvudframställningen. Motstäende plansch, hvars innehâll emellertid tillhör en nâgot senare renässansperiod, visar, att symboliska figurer och föremäl här ej saknas. Fig. 2 —9 äro efter utkast af Giovanni da Udine. (1494— 1564.) Fig. 1. Frän Nationalmuseet i Bargello. Florens. » 2 — 8. Frân la Certosa vid Florens. » 9. Undre delen af ett fönster i Biblioteca Laurenziana. Florenz. Samtliga efter verkligheten. Fig. 1 af H. Dolmetsch, det öfriga af professor Burkhard och arkitekt Eckert i Stuttgart. » 9 af artisten Gubitz.
Glasmâlning.
Fajansplattor.
PI. 51 ITALIENSK RENASSANS. FAJANSPLATTOR. G,folf och väggar som kläddes med fajansplattor künde pâ grund af material och tillverkningssätt ej uppvisa en sä fint genomförd Ornamentik, som t. ex. motsvarande arbeten i marmor, trä, stuck o. s. v. — När 1ergodstekniken stracker sig längre an tili de enkla geometriska mßnstren, sä äro de merändels om byzantinska och orientaliska förebilder pâminnande Ornamenten ganska ansprakslösa, men i stallet sä mycket redigare och kraftigare. Effekten stegras ytterligare genom vänande omväxling. En stör ryktbarhet erhöh Luca della Robbia (1399— 1482) och hans skola genom fabrikationen af dessa och liknande arbeten i bränd och glaserad lera. Dessa gâ pâ grund häraf ofta under benämningen Robbia-arbeten. Fig. 18. den ypperliga färgsammanställningen. Med förstandig mâtta använde man härvid sällan flere an fyra färger. Ett rikarc och finare genom förande visar den sâsom fig. 18 meddeladeafbildningen af ett majolikagolf, hvars yta prydes af ornamentsmotiv af den m est förg. 1, 6, 9, 11 — 15. Väggplattor frân trappuppgângen i huset n:r 26 Via Luccoli i Genua. 2 — 5, 7, 8, 10. » » huset n:r 10 Via S. Matteo därstädes. 16, 17. Golfplattor frân San Petronio i Bologna. 18. Golfplattor frân den heliga Catarinas Oratorium i Siena. Efter verkligheten af professor Burkhard i'Stuttgart.
VÄGGDEK ORATION. R,.enässansstilen framträder i Italien i början af 1400-talet. Ungrenässansen räcker tili fram emot är 1500, hvarefter högrenässansen vidtager och varar nâgot öfver ârhundradets midt. Renässans (fr. renaissance) betecknar efter orden en »panyttfödelse» af antikens formvärld, men ej en slavisk efterbildning, utan en fri bearbetning. Detta visar sig framför allt i behandlingen af ornament, hvilket denna stil använder i en rikedom och utsträckning som knappt nâgon annan. Främst kommer här växtornamentet, som under ungrenässansen intager en mycket matt full vidd i förhallande tili bottenytan. Det visar nästan alltid fina, vackert svängda rankor, symmetriskt eller ätminstone regelbundet ordnade. En hufvudrol spelar det antika akantusbladet, ehuru pâ mângahanda satt ombildadtÄfven vinrankan, lagern, murgrönan o. s. v. förekomma ofta, dels med naturalistisk hâllning, dels stiliserade. Detta löfverk med sina grenar och frukter erhäller en rik omväxling och liftullhet genom blandningen med djurmotiv af alia slag, fantasiväsen, människoformer, hvartill ytterligare кошта symboliska föremal, vapen, masker, emblem, vaser, kandelabrar o. s. v. — Mycket omtyckt är den direkta förbindelsen af människoeller djurgestalter —■ fig. 3, jfr äfven pl. 50, — med växtelement. En ej oviktig del af Ornamentiken utgöra slutligen vapenbilder och sköldar, hvarvid ungrenässansen med törkärlek använder den s. k. hästpanneskölden — fig. 6, 9. Sedermera komma kartusch-formerna i bruk.\.— Jfr pl. 50, fig. 1 — 3. De här omtalade arterna af ornament användas bl. a. i fasadmâleriet, d. v. s. i de mâlningar, som stundom helt och hallet tackte husfasaderna i stallet för plastisk ornering. Dock förekomma här äfven rent historiska framställningar. Färgerna äro lifliga och harmoniska, intrycket ofta praktfullt. Under en senare period, da de figurrika historiska framställningarna nästan helt och hallet trängde ut Ornamenten, finner man ofta fasader, som äro malade i bronsfärg eller grâtt i grâtt (grisaille). Fis. 12. F'g- * — 7- Frân en husfasad i Genua (Via S. Matteo n:r 10). » 8. » gârdsfasaden till Casa Taverna i Milano. » 9 — 11. » » » Palazzo Piccolomini i Pienza. » 12. Dekorativ kandelaber efter en handteckning. Fig. 9— и efter verkligheten af professor Borkhard i Stuttgart. Det ölriga i:r Reinhardt: Palast-Architektur Italiens: Genua. Grüner: Specimens of ornamental art. —&И^(Ша#*5—
Façadmâlning.
.«\*\* Ш é[%t t .iS7S l;ji!»Tj8^1 Ü3 Ш и p/ / \^^НSI ШSЦ |МЛ»д1 13. C^f fy j PK Vf ■h,v»a9 H ШK5> T Е^^ПГ >fc ftî &JmB|ti fivjjj fcs IM" ;3 ■-Е ÖLaßä 11. Intarsia.