Книжная полка Сохранить
Размер шрифта:
А
А
А
|  Шрифт:
Arial
Times
|  Интервал:
Стандартный
Средний
Большой
|  Цвет сайта:
Ц
Ц
Ц
Ц
Ц

Ornamentets bok : en samling stilfulla ornament fran alla konstperioder : Ч. 2

Бесплатно
Новинка
Основная коллекция
Артикул: 891482.01.99
Ornamentets bok : en samling stilfulla ornament fran alla konstperioder : Ч. 2: архивная лит-ра xx в.-:,1900.-161 с. - Текст : электронный. - URL: https://znanium.ru/catalog/product/2276232 (дата обращения: 18.11.2026)
Фрагмент текстового слоя документа размещен для индексирующих роботов
PI. 50
ITÄblENSK RENÄSSANS.
GLASMÂLNING
R,.edan under gotiken hade man börjat afvika frân äldre tiders bruk att helt och hallet fylla fönsteröppningarna med färgadt glas. 
I stallet kommo under renässansperioden smärre glasmâlningar mot ofärgad
botten, hvilka emellertid ofta erhöllo en infattning eller ett slags ramverk af utomordentlig rikedom. 
Med
sina 
frân växt- och djurvärlden hämtade ornamentsmotiv, i hvilka människogestalten ofta drages in,' är
detta prydliga ramverk ofta att anse som den egentliga hufvudframställningen.
Motstäende   plansch,   hvars innehâll emellertid tillhör en nâgot senare renässansperiod, visar, att
symboliska figurer och föremäl här ej  saknas.
Fig.  2 —9 äro efter utkast af Giovanni da  Udine.     (1494— 1564.)
Fig.   1.     Frän Nationalmuseet i Bargello.     Florens.
»     
2 — 8.     Frân la Certosa vid Florens.
»     
9.     Undre delen af ett fönster i Biblioteca Laurenziana.     Florenz.
Samtliga efter verkligheten.    Fig. 
1 af H. Dolmetsch, 
det öfriga af professor Burkhard 
och arkitekt Eckert 
i Stuttgart.
»    
9 af artisten 
Gubitz.


Glasmâlning.




Fajansplattor.




PI. 51
ITALIENSK RENASSANS.
FAJANSPLATTOR.
G,folf  och   väggar som   kläddes   med  fajansplattor künde pâ grund af material och tillverkningssätt ej
uppvisa   en  sä fint   genomförd Ornamentik, som t. ex.  motsvarande arbeten i marmor, trä, stuck o. s. v.
—   När   1ergodstekniken  stracker
sig längre an
tili de enkla
geometriska
mßnstren, sä
äro de  merändels om
byzantinska
och   orientaliska förebilder pâminnande
Ornamenten
ganska
ansprakslösa,
men i stallet
sä mycket
redigare och
kraftigare.
Effekten
stegras ytterligare genom
vänande omväxling.
En 
stör ryktbarhet erhöh Luca della Robbia (1399— 1482) och hans skola genom fabrikationen af
dessa och liknande arbeten i bränd och glaserad lera. 
Dessa gâ pâ grund häraf ofta under benämningen
Robbia-arbeten.
Fig. 18.
den ypperliga färgsammanställningen.  Med
förstandig
mâtta använde man
härvid sällan
flere  an fyra
färger.
Ett rikarc
och finare
genom förande visar
den sâsom
fig.   18 meddeladeafbildningen af ett
majolikagolf,
hvars yta
prydes af
ornamentsmotiv af den
m est förg.     1, 6, 9,   11 — 15.     Väggplattor frân trappuppgângen i huset n:r 26 Via Luccoli  i Genua.
2 — 5,  7,  8,   10.               »             
»     
huset n:r  10 Via S. Matteo  därstädes.
16,   17.     Golfplattor frân San Petronio i Bologna.
18.     Golfplattor frân den heliga  Catarinas Oratorium i Siena.
Efter verkligheten 
af professor Burkhard i'Stuttgart.


VÄGGDEK ORATION.
R,.enässansstilen   framträder   i   Italien   i  början af 1400-talet.     Ungrenässansen räcker tili fram emot är
1500,  hvarefter högrenässansen  vidtager och varar nâgot öfver ârhundradets midt.
Renässans (fr. renaissance) betecknar efter orden en »panyttfödelse» af antikens formvärld, men
ej en slavisk efterbildning, utan en fri bearbetning. 
Detta visar sig framför allt i
behandlingen af ornament, hvilket denna stil använder i en rikedom och utsträckning som knappt nâgon annan.
Främst kommer här växtornamentet, som under ungrenässansen intager en
mycket matt full 
vidd 
i 
förhallande tili bottenytan. 
Det visar nästan alltid fina,
vackert svängda rankor, symmetriskt eller ätminstone regelbundet ordnade. 
En
hufvudrol spelar det antika akantusbladet, ehuru pâ mângahanda satt ombildadtÄfven vinrankan, lagern, murgrönan o. s. v. förekomma ofta, dels med naturalistisk
hâllning, dels stiliserade.
Detta löfverk med sina grenar och frukter erhäller en rik omväxling och
liftullhet 
genom 
blandningen med djurmotiv af alia slag, fantasiväsen, människoformer, hvartill ytterligare кошта symboliska föremal, vapen, masker, emblem, vaser,
kandelabrar o. s. v. — Mycket omtyckt är den direkta förbindelsen af människoeller djurgestalter —■ 
fig. 
3, jfr äfven pl. 50, — med växtelement. 
En ej oviktig
del af Ornamentiken utgöra slutligen vapenbilder och sköldar, hvarvid ungrenässansen med törkärlek använder den s. k. hästpanneskölden — fig. 6, 9. 
Sedermera komma kartusch-formerna i bruk.\.— Jfr pl.   50, fig.   1 — 3.
De här omtalade arterna af ornament användas bl. a. i fasadmâleriet, d.
v. s. i de mâlningar, som stundom helt och hallet tackte husfasaderna i stallet för
plastisk 
ornering. 
Dock förekomma här äfven rent historiska 
framställningar.
Färgerna äro lifliga och harmoniska, intrycket ofta praktfullt. 
Under en senare
period, da de figurrika historiska framställningarna nästan helt och hallet trängde
ut Ornamenten, finner man ofta fasader, som äro malade i bronsfärg eller grâtt i
grâtt (grisaille).
Fis. 12.
F'g-   * — 7-    Frân en husfasad i Genua (Via S.  Matteo n:r  10).
»     
8.              »     gârdsfasaden till Casa Taverna i  Milano.
»     
9 — 11.      »              
»             
»   Palazzo Piccolomini i Pienza.
»   12.     Dekorativ kandelaber efter en handteckning.
Fig. 9— и  efter verkligheten af professor Borkhard 
i Stuttgart.
Det ölriga 
i:r Reinhardt: Palast-Architektur Italiens: Genua.
Grüner: Specimens of ornamental art.
—&И^(Ша#*5—


Façadmâlning.




.«\*\*
Ш
é[%t t .iS7S
l;ji!»Tj8^1
Ü3
Ш
и p/ / \^^НSI
ШSЦ
|МЛ»д1
13.
C^f fy j PK
Vf ■h,v»a9
H
ШK5>
T
Е^^ПГ
>fc
ftî
&JmB|ti
fivjjj
fcs
IM" ;3
■-Е
ÖLaßä
11.
Intarsia.